studentköket | när du tröttnat på nudlar…

Fick just tips om fantastiska veganyumyum.com. Kolla in detta!

Vaknar till tonerna av högljudd musik och glada människor.  Ljuden söker sig tvärs igenom korridoren. Studsar från vägg till vägg på vägen från det gemensamma köket och in i mitt solljusa rum. Öppnar ögonen, fullt medveten om både datum och tid. Det är sista april och grannarna är på partyhumör. Slår bort min morgonens första tanke som ett eko från gårdagskvällen. – Fyra, eller sexa?

Låt oss börja från början. Valborgs i Uppsala är en traditionstyngd helg. Ett tre dagar långt firande: kvalborg, valborg, första maj. Kvalborg är kvällen (för vissa – dagen) före valborg, en förfestdag före den egentliga dagen. I år jobbade jag i baren på Norrlands nation denna välfyllda kväll. Minns inte hur mycket jag skänkt ut i varken mängd eller volym. Förmodligen mer än vattnet jag duschar i om morgonen. Ändå duschar jag rätt länge.

Aftonen på Norrlands var trevlig och gästerna mestadels positiva. Dricksen var dvärgstor men erfarenheten nyttig. För mig som mest jobbat kök är kundkontakten en trevlig bonus. Att komma hem vid halv fyra-snåret och väckas vid nio är däremot en mindre lyckad kombination. Frågan ”fyra eller sexa?” var alltså en rest från bar-jargongen; (drinkar byggs på 4 eller 6 cl sprit).

De väsnande grannarna hade alltså inlett helgens andra dag. Champagnefrukost med all världens onyttigheter och trevligaste sällskap. Grannen J glänste med sina kunskaper om sabrering eller knivlek med ömtålig flaska. L & T stekte pannkakor, jag drygade ut baguetterna med brytbröd och så vidare. Det annars vilande köket/allrummet var fyllt av liv och nya bekantskaper. Förväntan låg nästan på studentdagsnivå, som i påskdagens högmässa. Försommarvärme och sol utanför fönstret!

Efter frukosten vallfärd till (sill-)lunch hos bekanta eller, för studenter i allmänhet, i Ekonomikum-parken. Själv erbjöds jag pastasallad med grekisk feta och oliver eller kyckling. Valde det tidigare och åt mig lagom mätt. Åsynen av ett par tusen unga vuxna på picnic kan närmast liknas vid någon slags festival. Med undantaget att ingen verkade intresserade av vad som skedde på scenen. Fortfarande med glädjenivån på topp. Återsåg tidigare bekantskaper, däribland entreprenören Joney och doktoranden G. Framåt eftermiddagen funderade jag på salsafest i Stadsparken eller champagnegalopp på nån nation, little did I know…

Diskuterade matintresse och husmanskost med en av sällskapets damer. Fick också möjlighet att visa mina skills vid en spontant inbjuden middag i hemkorridoren. Varmrätt: vitvinskokt risotto på ädelost med chilisalsa. Kändes härligt att få mätta lite folk med annat än nudlar. Omdömet för middagen var idel positivt. Världsomseglaren Joney recenserade det hela som ”helt sjukt god mat”, vilket jag villigt citerar. En annan gäst uppskattade att få en risotto som smakade risotto – inte ris med ledsna bitar av grönsaker och kött.

Osten visade sig dessvärre inte vara ”kvarglömd” utan framställd. Av en vindrickande granne. En granne som inte uppskattat min jourhavande ostkonsumtion.

Ost som ost. Dagen slutade som den inletts. Med mat och i goda vänners lag. Bekantade mig kring midnatt med menyn på Rosa pantern gatukök & livs. Kanske första gången jag äter en salladslös 90 grammare i pitabröd. Som något slags svensk variant på kebab. Kanske ska börja presentera mig som ”sverigefinsk med ett hjärta av kebab”.

– Glad första maj på er!

Debutboken Riddarbageriets bröd har sålt i över 10 000 exemplar. Hans företag har gått så bra att han sålt dem för att börja om i mindre skala. På många sätt är Johan Sörberg värd både berömmelse och kortare arbetsdagar. Själv verkar han inte intresserad av annat än att få baka ännu bättre bröd – från midnatt och så långt det behövs.

Hur kommer det sig att du blev bagare?

– Har inget egentligt skäl till det. Inga släktingar i branschen att inspireras av. Krasst var det så att polarna blev mekaniken medan jag totalt saknade intresse för bilar. Jag hade gjort praktik på ett bageri i 9:an och blev bagare.

Vad gillar du själv för slags bröd?

– Det beror på vad brödet ska vara till. Ibland gillar jag finare bröd, ibland grövre.

Har du något råd till den som vill börja baka bröd?

– Hitta ett bra recept och ta det inte för allvarligt. Hela livet hänger inte på resultatet. Sen kan man väga, mäta eller köpa färdiga blandningar. Den som känner sig osäker på resultatet kan gärna smaksätta brödet – då är det ingen som tänker på själva brödsmaken. Själv ogillar jag hysterin kring brödbak. Bröd ska smaka bröd.

Finns där nåt du måste ha i ditt kök? Jan Hedh har ju sina tonkabönor

– Ugnen, utan den går det ju inte att baka. Jag har som sagt ett ointresse av att övergöra bröd.

Vad äter du själv helst?

– Jag gillar surdegsbröd, annars beror det på humöret. Annars är jag nog i huvudsak ganska okräsen.

Såg för övrigt att: Göran, Jesper & Lisa nämnt mig i sina bloggar. Ska självfallet tacka dem (& Gitto) för kunnigt och underhållande sällskap.

Min mor är inte mycket för varken kändisar, kockar eller kändiskockar. Tommy Myllymäki har hon ändå studerat i detalj. Själv träffade jag honom under GastroNord och ställde några raka spörsmål. Olkaa hyvät! (var så god)

Hur kommer det sig att du blev kock?

– För att jag gillar mat. Inspirerades av mormor som är från finska Lestijärvi. Jag var helt enkelt ett barn som gillade att smaka på mat.

Vad klarar du dig inte utan i köket?

– Matlagningstermometern, i prylväg, Den gör det enkelt och är alltid bra att ha. Många frågar om exakta tider för tillagning när det i själva verket är temperaturen som gäller. I ingrediensväg har jag alltid smör, olivolja och salt. Med dem kan man till exempel koka och krydda upp pasta.

Vad äter du helst?

– Grillad entrecôte med en god sallad, särskilt på sommaren. Tidigare var jag mycket för traditionell finsk mat som lådor – morotslåda, kålrotslåda – och memma (rågmaltskräm). Sen gillar jag sköna enkla recept som karelsk stek (karjalan paisti) – en tredjedel var av lamm, nöt och fläsk.

Har du någon favoritrestaurang?

– Alain Ducasse – Le Louis XV i Monaco. Hederlig gammal mat och en maffig upplevelse.

Nån [studentikå:st] billig matidé att dela med dig av?

– Pasta con aglio e olio: fräs vitlök, koka pasta, släng ihop med olja. Kostar skit och ingenting men serveras till och med på restauranger på italienska restauranger. Annars rekommenderar jag min egen crème fraiche:  karljohan, timjan och citron.

Finns där något du ogärna äter?

– Ravioli på burk och viss inälvsmat. Serverades nån slags stekta tarmar i Spanien, det var inte så gott.

Har du något råd till nybörjare i kökssvängen?

– Det handlar om att visa ett genuint intresse från dag ett. Klart det inte går varje dag men på det stora hela. Finns ett talesätt som heter att man ska ta skeden dit man kommer. Alltså inse att olika restauranger gör på olika sätt men att inget av dem behöver vara fel. När du har din egen restaurang kan du bestämma själv.

(fotnot: Myllymäki betyder kvarnbacke, kanske borde han alltså ha blivit bagare?)

Sockerbagare är ingenting att skämta om. Jallafall inte med bagar- och konditormästaren från Glemmingebro. För mannen, myten och kökshelgonet Jan Hedh tar vårt dagliga bröd på allvar.

Varför gillar du att arbeta med bröd?

– För att det är roligt och intressant. Jag jobbar ju med allt möjligt som bröd och choklad. Det började när jag var 14 år gammal och tyckte det var kul att hålla på med mat. Då drömde jag om att resa jorden runt. Konstnärligt lagd har jag alltid varit. Så fick jag också arbeta på kryssningsfartyg.

Egentligen skulle jag kunna jobba med vad som helst bara det är kvalitet. Jag har ju gjort så in i helvete mycket att det är lite kvar. Jag drar till exempel socker – som man blåser glas. Vill jag skulptera is, så kan jag göra det också. Jag kan ju göra vad fan jag vill.

Vilken är din viktigaste kökspryl?

– Mina köksknivar. Jag är lite gammaldags och kör med franska Sabatier. Bra knivar som går att slipa upp.

Vad äter du helst?

–  Bland det bakade gillar jag (bland annat) wienerbröd och briocher. Skaldjur och fisk. Till det dricker jag gärna vitt franskt vin. Kyld chardonnay eller chablis.  Gris är jag däremot inte så förtjust i helt utan religiösa skäl. I den söta världen gillar jag bra kryddor som god kanel, tonkabönor och äkta tahitivanilj.

Har du några förebilder i ditt arbete?

– En hel del, mest schweizare och fransmän, till exempel Willy Pfund.

Du är känd bland matbloggare för dina svåra kokböcker. Varför skriver du så?

– För att jag skriver som det ska vara, inte för kärringar eller amatörer. Kockar brukar förenkla recept – köra med färdiga hummersåser och sånt – men med mina recept får man anstränga sig. Genvägar är ofta senvägar, så jag skriver som det ska göras för att bli perfekt. Det ska vara kvalitet, annars kan man lika gärna låta bli.

Har du något råd till studenter med matintresse?

– Att lära sig ordentligt från grunden. Jobba utomlands, gärna på kryssningsfartyg. Sverige är trots allt ett litet land. I till exempel Frankrike har man mycket högre svansföring. Ska man göra nåt billigt och enkelt är maränger ett tips. Maränger och kanelbullar vet jag går bra bland studenter i Edinburgh där jag varit med om att öppna Peter’s Yard [fungerande länk saknas tyvärr].

En modetjej som äter? – Studentrummet trotsade bimboryktena och ringde upp Ebba von Sydow på Veckorevyn.com. För att prata snygga kockar, nya knivar och ugnsstekt kyckling.

Hur kommer det sig att du ställde upp i Kockduellen?

Lekprogram i tv är egentligen inte min grej. Men jag tycker det är kul att laga mat, särskild med en snygg kock som Danyel Couet.

Lagar du själv gärna mat?

Ja, jag är ett stort fan av halvfabrikat. Lagar ändå hyfsat hälsosam och enkel mat. Gärna då soppor och sallader. Gör också gärna en ”kyckling i ugn” som brukar lyckas väl. Jag inspireras av min storasyster. Så har jag väl lärt mig en del av min mamma som lagat en del mat hemma.

Vilken är din bästa köksinvestering?

Mitt nya kök, när jag köpte egen lägenhet alltså. Annars är det min Sodastreamer. Nästa investering får bli ordentliga knivar, för det har jag inga.

Har du någon favoritrestaurang, vilken?

Sturehof i Stockholm, för att allt där är gott. Måste jag välja något blir det pepparsteken på torsdagar. Till det dricker jag gärna mineralvatten eller nåt vitt vin. Är inte direkt någon vinkännare.

Finns där nåt du gärna avstår från att äta?

Jag äter ogärna skaldjur, trots att jag är från Göteborg. Sjömagasinet är dock en hit!

–   –   –

Sista avsnittet av Kockduellen sänds 10 april kl 19:30 i TV4. Tävlar gör Josefine Sundström och Ebba von Sydow.

Glass är ett klassiskt sällskap när valfri del av livet hamnat i lite skugga. Ju mörkare skuggorna reser sig, desto högre krav ställs på glassen. Studentköket har passat på utsätta en riktig kultglass för prövning. Håll i dig Bridget Jones för nu kör vi igång med skeden i högsta hugg.

…dietist eller nåt. Så mycket minns jag i mitt yrvakna sinne. Därtill att jag mötte henne i kön till den av Uppsalas nationer som är öppen på torsdagskvällar. Hufvudstadens vill säga, Stockholms i all sin pastellfärgat belysta prakt. Nationen vars lunchhak är så stort att det liknar en skolmatsal – i ordets värsta bemärkelse.

Här hamnade jag av en slump när min orientaliske semigranne med sällskap skulle ut och tentafesta. Sjuttio kronor kostade taxin ner på stan, inträdet – väl framme vid dörren – femtio riksdaler ytterligare. Skam att säga höll Stockholms öppet blott en dryg timme efter att vi blivit insläppta.

Än värre är att jag aldrig orkade, vågade eller kom åt att fråga tjejen från krogkön om hennes telefonnummer. Så här sitter jag och låtsas bry mig om kvällens framsteg i salsadansandet. I nödigt behov av en Ben & Jerry i någon av säsongens nya smaker kommer jag osökt in på ämnet – valnötter.

För exakt en vecka sedan provade jag , med sällskap, nämligen Chunky Monkey, Baked Alaska och Bohemian Raspberry ur Ben & Jerry’s senaste kollektion. Den första är en klassisk kombo av choklad- och banansmakande gräddglas med inslag av en vuxenton av valnötter. Valnötterna lyfter också den här fair trade-glassen från den nostalgiska längtan efter en ”Banana Joe” till den exklusivitet Ben & Jerry ändå tillhör i glassgenrén.

Till skillnad från Häagen dazs är Ben & Jerry’s glassar förutom smaken kända för hippiebetoningen. Går vi vidare bland nyheterna snubblar vi också över Queen-pastichen Bohemian Raspberry (läs: Rapsody). En vaniljglass med tydliga inslag av hallonsås och chokladcookies. Under smakprovningen hos Kotten var det denna som helt och hållet stal mitt hjärta. Den underbara kombinationen glass, bär och chokladkex slog helt enkelt ut mitt kaloriräknarsinne. Som hennes underbara åsyn i kön till kvällens valda studentnation.

Men, som en ensamt strövande isbjörn sitter jag och längtar efter gångna tider. Själv lider jag dock inte av klimatkriser. I vart fall inte så att jag tänker ”if it’s melted – it’s ruined” – det gör däremot Benny och Jerka. Därför är deras tredje nykomling en helt klimatneutral historia. Än en gång vanilj, denna gång med små isbjörnsformade vita chokladbitar och marshmallows. Precis som det låter är detta en kritvit historia. Dessvärre är detta till skillnad från Aidsforskninsbidragande Bohemian Raspberry en på många sätt blek historia. Måhända är den vita färgen medveten. Dessvärre får denna inte mina smaklökar att dansa i takt.

Får det alltså lov att vara något ur vårkollektionen är det hallonsås och chokladkakor som är hitten. Resten är heller inte fy skam men vill jag ha nötter i glassen kan jag blanda i dem själv i lite gammal grädd- från Ica eller så. I ren ”efter krogen”-depp skulle valfri lyxglass-bytta dock gärna få göra mig sällskap. Oavsett om tjejen nu var dietist. Nej, förresten – hon var nåt annat och hade till ambition att befria min mat från farliga tillsatser. Är det inte nog för att få en prästkandidats hjärta att smälta? ”Ska vi gå hem till mig och prova glass? ; )”

Stjärnkocken och Guide Michelin-aktuelle Leif Mannerström chattade häromdagen på DN.se. Studentköket passade på att försöka ställa en fråga. Glädjande nog fick vi också svar på vår fråga. Läs vad Mr Husmanskost rekommenderar i billighetsväg.

Hej Leif, är en student med stort husmansintresse. Vad slags mat rekommenderar du att jag stadigt ”lär in” om jag vill kunna kocka i Sverige?

– Hej Comiss! Laga gärna grytor som går att förbereda i god tid och håller sig bra. Färsrätter är också bra, billig bra mat som är gott både varmt och kallt.

Mvh Leif Mannerström

Hela chattet finns på DN.se .

Reastart innebär påfyllning i matbiblioteket. Med mig hem inatt hade jag Riddarbageriets bröd & – söta (Johan Sörberg) i varsin papperspåse, Leif Mannerströms Husmanskonst och översättningen av Bill Bufords Heat – Hett. På väg ut ur Celciusbokhandeln hittade jag också Mattias Anderssons reportagebok Porr – en bästsäljande historia. Read More…

Mums – Jesper Värns debutbok – är en närmast skamlöst facil produktion. Från pärm till pärm fylld med avskalad, ren och skär matlagning. Här göre sig dyra, exotiska ingredienser icke besvär, inte heller ges plats åt pornografiska bilder av inoljade anabolabiffar. Read More…