Ibland blir livet lite bättre än man tänkt sig. På andra sidan av mitt livs tredje flytt tänker jag just så. Det som tidigare varit ett stressmoment fyller mig nu med ro. Även om packning, flyttstäd och transporter är högst opassionerade sysslor finns där ibland silverkanter på molnen. Read More…
För ett halvår sedan diagnosticerades jag som deprimerad. ”Egentlig depression” heter det tydligen. Sedan dess har jag mått både bättre och sämre än på länge. Jag har också lärt mig enomt mycket om hur jag inte ska bemöta konfidenter. Oftast har jag lärt mig detta av andra präststudenter. Deras misstag – min triumf… Read More…
Vissa veckor känner jag mig älskad, sedd och bekräftad av GUD. Denna vecka är inte riktigt en sådan. Mina motiv till detta påstående är… Read More…
Utmanades av Kotten att berätta sju sanningar om mig själv och därefter skicka utmaningen vidare. Klichén lyder väl ungefär ”jag brukar inte svara på sånt här det här är ett undantag”.
Kärt barn har många namn
Till skillnad från mina syskon som fått namn efter författare och romanfigurer är jag det udda filmbarnet. Omar är nämligen taget efter Omar Sharif som spelade huvudrollen i Dr Zjivago (Zhivago). Pappa lär inte ha gillat tilltaget så han använde mitt andranamn Michael, därav tillnamnet Mischa.
Jag är typ skriven på Ikea
Sedan jag flyttade till Uppsala har jag besökt Ikea två gånger, i månaden. Är jag hemma i Sthlm över helgen tittar jag gärna på soffor, dekorlacker eller köksprylar. Finns det i platta paket på tag-själv-lagret? Då har jag förmodligen provsuttit, fnyst åt eller snubblat över det.
Andra inredningsaffärer som Bolagret, Designtorget, Lagerhaus känns nästan lite blasé i skuggan av det småländska originalet. Där ligger liksom en atmosfär av fridfullhet i detta monument över slit-och-slängkulturen. Flera tusen kvadratmeter inredda rum att leka kurragömma eller rollspel i. Tröttnat på skinnsoffa och kohudsmatta? Prova familjemontern bredvid… Eller botanisera bland växter och plastblommor i labyrinten mellan café, lager och utgång.
Klockade mig själv inför jul: tog mig 14 minuter att ta mig från utgång till utgång. På vägen hann jag hitta galej – ljusglasen som passar utmärkt för panna cotta. Att klä om möbler tar däremot lite längre tid, om än mindre tid går åt till att välja bland Ikeas tyger.
En pinsam detalj är att ett ex visat sig jobba extra på samma varuhus. Men hey, det är världens största Ikea-lada. Dessutom är det ett billigt sätt att bli lite piggare.
”Den som sa att pengar inte kan köpa lycka visste inte var man ska handla.”
Bo Derek (citerad i Ebbas stil)
Ebba von Sydow har mitt drömjobb
Syrran brukar reta mig för att jag samlade på glansigt godispapper när jag var liten. Hon vet nog inte om att jag fortsatt samla sedan dess. Skillnaden är att godiset kostar < 59 kr och säljs på ställen som Pressbyrån och Interpress.
Härligt glansiga magasin som Cap& Design, Esquire & GQ skriker liksom till mig från sina upplysta hyllor. Numera får de oftast fortsätta skrika. Med mig hem har jag ändå Tvärdrag, onödigt snygga Bröd och snyggbibeln Bible Illuminated.
»Jag vet, jag har googlat dig…«
Allt fler svarar ”du har en blogg, va?” när jag presenterar mig. Få vet däremot att jag förmodligen har googlat dem redan då. Kanske är det en grävande-journalistisk ådra som pockar på min uppmärksamhet. Det kan lika gärna vara en inneboende nyfikenhet inför människor jag möter. Nåväl.
Synligaste resultatet var gymnasiesnitt & muckbetyg för dåvarande läraren i skoltidningskursen på VRG. På mindre än 24 timmar lyckades jag dessutom hitta fru, körkortsdata & reg-nummer på hans bil.
Luktar det stalker? Nja, jag samlade exempel inför en presentation om offentlighetsprincipen. Dig har jag som sagt bara googlat. Om du är den där snygga OCH snygga kunniga tjejen på Duka har jag dessutom hittat dig på Facebook.
Har tagit danslektioner
Vid sidan av präststudierna är dansstudion en av mina prioriterade sysslor i Uppsala. Vals, bugg & foxtrot räddade de facto mitt idrottsbetyg i grundskolan. I momentet dans hade jag VG medan övriga killar var för tuffa för att ens försöka. Så minns jag det iaf… även om jag förmodligen var rätt kass då.
Idag har jag till och med fått beröm av instruktören… att jag övar på grundnivå gör det nästan ännu roligare. För övrigt höll jag nästan på Uffe Larsson i Let’s dance. Efter Mat-Tina hade jag gärna sett att Ulf hållit sig kvar länge. Killen har ändå lyckats med annat han företagit sig: slutat dricka alkohol & gått ner över 30 kilo. Jantelag eller inte – folk borde ge karln mer cred.
Do you know the Muffin man?
Escoffier och Jan Hedh i all ära. Hos mig är muffinsbak ett alldeles tillräckligt uttryck för glädje och belåtenhet. Blåbärsmuffins, morotsmuffins, chokladmuffins… Få saker är lika löjligt enkla att baka, kombinera eller njuta av. Vän av ordning påminner om att där till och med finns glutenfri muffinsmix att tillgå. Tokdyrt givetvis. Det kostar tydligen på att vara allergisk. Recept däremot är billigt att komma över.
TV är den nya religionen
Biografdöden sägs vara på frammarsch. Själv lär jag ha bidragit till tv-strejken i USA. Som åttiotalist väntar jag sällan tills avsnitten jag följer sänds i svensk tv. Detta eftersom flera av ”mina” serier säljs online på iTunes store.
Sanningen då? Jag har sett alla sända avsnitt av: Gossip Girl, Kyle XY, the OC & Veronica Mars. Känns effektivare att kunna se programmen on-demand online. Så får jag tid över till annat. Som att gå i kyrkan till exempel… eller sova ut morgonen efter utgång.
Utmaningen går vidare
Av det folk jag känner mer eller mindre har följande ännu inte svarat: Andreas, Elias, Johan, Joney, Lars, Marcus, Mikael.
Läser i DN att T-Rinkeby stängs tidigare kvällstid. Läser detta och påminns om Mustafa Cans sommarprat. Det som handlade om hans mamma, och om hans uppväxt i Falköping. Read More…
Insåg såhär i jultider att ad hoc är en smidigare metod än strikt planering. Här kommer alltså några rader ur bloggar jag följer med viss oregelbundenhet:
Carl Bildt gör en Kent och kommenterar dom som försvann. (Kategori: Stjärnhov)
”Men medan förarna på röda linjen sitter med sina arbetsgivarjulklappar och tillkämpade, stela leenden kan kollegerna på gröna banan brett flinande glädja sig åt en riktigt god jul. Där har nämligen, enligt de uppgifter som nått Hatbloggen, den famösa punktlighetsbonusen utfallit. [...]kan dessa nu kvittera ut en rundlig julpeng (6 000 pix, har vi hört). ”
Ola och Qarola verkar inte köra tunnelbanans gröna linje i Stockholmstrafiken. Men, men… 6000 kr i bonus låter fräscht.
Jag åkte till slut iväg på de där anhörigdagarna. Trots min negativa magkänsla. Stålsatt, avvaktande och allmänt negativ. Mentalt inställd på fyra bortkastade dagar till förmån för den beroende. Read More…
Lidingö stad har efter en tids klagomål bestämt sig för att kicka Attendo Care. På nåt sossenöjt sätt känns det riktigt, riktigt bra. Nu ska staden nämligen själv ta över driften av det aktuella äldreboendet. Bland saker jag upprörs hamnar misskötta pensionärer högt. Det känns helt enkelt inte rätt att folk tjänar pengar på att ta dåligt hand om äldre samhällsbärare.
Tro nu inte att jag gottar mig över att folk farit så illa att Lidingö tvingas ta över. För det är verkligen inte så jag menar. (For real.) Men det är gott att misskötseln bekräftas också av makthavare och inte endast anhöriga utan makt. Blir lite svårare för Attendo att skylla på ”tillfälligt anställda som inte är kvar längre”. Eller att hävda att det går att bedriva heltäckande omvårdnad för mycket mindre pengar (‘aktieägarna måste ju också få pengar’).
Pengar är hårda, pensionärer är mjuka.
Ärkebiskop emeritus Desmond Tutu har återigen tagit till orda. Denna gång är han förbannad på vad han uppfattar är ett perverst intresse för andra människors sexualitet. Undrar om BBC-intervjun finns att hitta på nätet.
Ska också bli intressant att höra hur Frikyrkosverig reagerar. Om man alls reagerar. Livets ord & co har väl fullt upp med att stämma folket bakom Beck-filmerna. Juristkostnader som kunde använts så mycket bättre. För kampen för billigare AIDS-mediciner till exempel. Men, men..
Jag är inte moderat, däremot är jag kristen humanist. Därför känner jag mig stolt över Kristina Axén Olin (m). Det visar på både stor självinsikt och stort mod att hon nu vågar sjukskriva sig. Även om situationen verkar jobbig hedrar det henne att hon valt att prioritera sig själv framför arbetet.