Omvändelsen från mörker till ljus, från smuts och skam till renhet och oskuld är djupt rotad i den lutherska teologin. När min högskola ”sålde ut” lokaler i en fundraising drive tog jag därför chansen att köpa ett dass. Jag tror nämligen att toaletter är klart underskattade i offentliga miljöer. Trots att de är i princip livsnödvändiga! Så här skrev jag i mitt projektförslag:

Hemlighuset tas ibland för givet, trots att det för många jäktade själar är ett unikt ställe att hämta andan. Mitt förslag syftar till att lyfta en av dessa bortglömda miljöer och skänka lite flärd åt det kanske minsta av skolans porslinspalats.

Utifrån krogregeln att toaletten speglar kökshygienen ville jag ta in lite glamour i skolmiljön. Det är också i restaurangvärlden jag sett några av de snyggaste klosetterna. Vad passar alltså bättre än att dekorera svulstigt och romantiskt guldigt?

Det är alltid bra att ha inspirationsobjekt vid renoveringar. Själv hade jag som sagt krogtoaletter jag sett. Första konkreta bilden jag fick upp i huvudet var en snirklig guldspegel från typ Indiska. Efter att ha letat igenom Uppsalas alla secondhand-, krimskrams- och asienbutiker föll valet på en ikeaspegel. Läs mer om det i mitt förra inlägg.

Ångestrummet framför andra Toaletten intill skolkafeterian är 1,2 m² stor. Benutrymmet är nästan lika litet som avståndet mellan Ryanairs flygstolar. Den heliga stolen är inklämd mellan element, pappershållare, handduksbox och handfat knappt över knähöjd. Trodde i min enfald att det skulle ta en dag att göra om.

En helkväll med maskerad Väl maskerat är hälften vunnet. Det ryms förvånansvärt många detaljer på 2,5 m3. Summa sumarum spenderade säkert ett par timmar med att skruva ner prytlar, maskera och tejpa, tejpa, tejpa. Till råga på allt började ventilerna på handfatet läcka när jag försökte lyfta av det. Så handfatet fick sitta kvar.

Spackel = smink – sandpapper = scrub Grundarbete är lika viktigt för hantverkare som för en präst. Kommande timmar gick åt till att fylla igen gamla rörgluggar, trycka in plugg och slipa jämnt. Nöjdast blev jag med att de rejäla sprickorna i hörnen försvann. Silikonfogen runt kaklet rök också. Gammal möglig silikon hör inte 2000-talet till.

Mål i mun, färg på väggen Målningen skedde i fyra etapper, efter noggrann målartvätt. Först grundade jag med en honungsgul färg som fanns i lager sedan tidigare. Två grundlager följdes av två lager helblank guldfärg. Guldfärgen var betydligt svårare att arbeta med. Dels behöver den röras om ordentligt, även under målning, annars skiktar sig pigment och vätska. Färgen måste också torka helt innan man målar på minsta lilla lager ovanpå. Eftersom färgen är tjock och blank syns annars eventuella rinningar väldigt tydligt.

Sedan dags för rör, element, lister och andra smådetaljer. Funderade ett tag på att köpa särskild elementfärg men valde till slut bort det. Dels verkar man inte kunna bryta elementfärg i guld, dels är skillnaden inte så stor i hållbarhet. Enligt skolans fastighetstekniker blir elementet inte heller så varmt att det lär påverka färgtonen, ens över tid.

Något som förvånade mig var dörrfodret. Det gör nämligen enorm skillnad att ägna lite tid åt att måla om dörrkarmarna. De smutsvita listerna sken liksom upp och skänkte en effektfull inramning åt hela projektet. Avslutade givetvis med att lägga silikon runt kaklet där jag strippat det och i nyupptagna skruvhål.

Inget slarv med efterarbetet Med alla pinaler på plats återstod några slitsamma timmar av (åter)montering och städ. Vill återigen poängtera tidsåtgången med för- och efterarbete i små utrymmen. Enbart städningen – med skrubbsvamp, borste, mikrofiberduk och lacknafta – tog kanske två timmar. Detta trots minutiös maskering.

Invigning med pompa och ståt Några dagar innan Första advent var jag äntligen klar! Glädjande nog gick vår högst kompetente rektor med på att återinviga toaletten. Som inledning till dagens 10-fika invigningsspolade rektor T skolans förnämaste klosettpalats. Två och en halvs dags arbetstid, effektivt räknat, kändes helt klart värt det när jag såg folks reaktioner.

Ska nämna att sambon A hjälpte till med både transporter och många viktiga detaljer

Posted in bilder, featured, Studier at januari 15th, 2013.

Covergloss is king

Utmanades av Kotten att berätta sju sanningar om mig själv och därefter skicka utmaningen vidare. Klichén lyder väl ungefär ”jag brukar inte svara på sånt här det här är ett undantag”.

Kärt barn har många namn

Till skillnad från mina syskon som fått namn efter författare och romanfigurer är jag det udda filmbarnet. Omar är nämligen taget efter Omar Sharif som spelade huvudrollen i Dr Zjivago (Zhivago). Pappa lär inte ha gillat tilltaget så han använde mitt andranamn Michael, därav tillnamnet Mischa.

Jag är typ skriven på Ikea

Ikeas tyg & Ud-Dins handlag Sedan jag flyttade till Uppsala har jag besökt Ikea två gånger, i månaden. Är jag hemma i Sthlm över helgen tittar jag gärna på soffor, dekorlacker eller köksprylar. Finns det i platta paket på tag-själv-lagret? Då har jag förmodligen provsuttit, fnyst åt eller snubblat över det.

Andra inredningsaffärer som Bolagret, Designtorget, Lagerhaus känns nästan lite blasé i skuggan av det småländska originalet. Där ligger liksom en atmosfär av fridfullhet i detta monument över slit-och-slängkulturen. Flera tusen kvadratmeter inredda rum att leka kurragömma eller rollspel i. Tröttnat på skinnsoffa och kohudsmatta? Prova familjemontern bredvid… Eller botanisera bland växter och plastblommor i labyrinten mellan café, lager och utgång.

Klockade mig själv inför jul: tog mig 14 minuter att ta mig från utgång till utgång. På vägen hann jag hitta galej – ljusglasen som passar utmärkt för panna cotta. Att klä om möbler tar däremot lite längre tid, om än mindre tid går åt till att välja bland Ikeas tyger.

En pinsam detalj är att ett ex visat sig jobba extra på samma varuhus. Men hey, det är världens största Ikea-lada. Dessutom är det ett billigt sätt att bli lite piggare.

”Den som sa att pengar inte kan köpa lycka visste inte var man ska handla.”

Bo Derek (citerad i Ebbas stil)

Ebba von Sydow har mitt drömjobb

Sveriges Bageriförbund - tidningen Bröd Syrran brukar reta mig för att jag samlade på glansigt godispapper när jag var liten. Hon vet nog inte om att jag fortsatt samla sedan dess. Skillnaden är att godiset kostar < 59 kr och säljs på ställen som Pressbyrån och Interpress.

Härligt glansiga magasin som Cap& Design, Esquire & GQ skriker liksom till mig från sina upplysta hyllor. Numera får de oftast fortsätta skrika. Med mig hem har jag ändå Tvärdrag, onödigt snygga Bröd och snyggbibeln Bible Illuminated.

»Jag vet, jag har googlat dig…«

Allt fler svarar ”du har en blogg, va?” när jag presenterar mig. Få vet däremot att jag förmodligen har googlat dem redan då. Kanske är det en grävande-journalistisk ådra som pockar på min uppmärksamhet. Det kan lika gärna vara en inneboende nyfikenhet inför människor jag möter. Nåväl.

Synligaste resultatet var gymnasiesnitt & muckbetyg för dåvarande läraren i skoltidningskursen på VRG. På mindre än 24 timmar lyckades jag dessutom hitta fru, körkortsdata & reg-nummer på hans bil.

Luktar det stalker? Nja, jag samlade exempel inför en presentation om offentlighetsprincipen. Dig har jag som sagt bara googlat. Om du är den där snygga OCH snygga kunniga tjejen på Duka har jag dessutom hittat dig på Facebook.

Har tagit danslektioner

Vid sidan av präststudierna är dansstudion en av mina prioriterade sysslor i Uppsala. Vals, bugg & foxtrot räddade de facto mitt idrottsbetyg i grundskolan. I momentet dans hade jag VG medan övriga killar var för tuffa för att ens försöka. Så minns jag det iaf… även om jag förmodligen var rätt kass då.

Idag har jag till och med fått beröm av instruktören… att jag övar på grundnivå gör det nästan ännu roligare. För övrigt höll jag nästan på Uffe Larsson i Let’s dance. Efter Mat-Tina hade jag gärna sett att Ulf hållit sig kvar länge. Killen har ändå lyckats med annat han företagit sig: slutat dricka alkohol & gått ner över 30 kilo. Jantelag eller inte – folk borde ge karln mer cred.

Do you know the Muffin man?

Muffinette med äpple och kanelEscoffier och Jan Hedh i all ära. Hos mig är muffinsbak ett alldeles tillräckligt uttryck för glädje och belåtenhet. Blåbärsmuffins, morotsmuffins, chokladmuffins… Få saker är lika löjligt enkla att baka, kombinera eller njuta av. Vän av ordning påminner om att där till och med finns glutenfri muffinsmix att tillgå. Tokdyrt givetvis. Det kostar tydligen på att vara allergisk. Recept däremot är billigt att komma över.

TV är den nya religionen

Biografdöden sägs vara på frammarsch. Själv lär jag ha bidragit till tv-strejken i USA. Som åttiotalist väntar jag sällan tills avsnitten jag följer sänds i svensk tv. Detta eftersom flera av ”mina” serier säljs online på iTunes store.

Sanningen då? Jag har sett alla sända avsnitt av: Gossip Girl, Kyle XY, the OC & Veronica Mars. Känns effektivare att kunna se programmen on-demand online. Så får jag tid över till annat. Som att gå i kyrkan till exempel… eller sova ut morgonen efter utgång.

Utmaningen går vidare

Av det folk jag känner mer eller mindre har följande ännu inte svarat: Andreas, Elias, Johan, Joney, Lars, Marcus, Mikael.

Posted in featured, Personligt at januari 19th, 2008.