21årsdagar firas bäst med Sacher. Hembakad sachertorte. Trots att den höll på att paja hela köksrutinen i somras vågade jag försöka baka den igen. Nu med ett nytt (175-årigt?) recept ur Könemanns Culinaria European specialities. Ett recept där man dessvärre glömt av att blanda i mjölet.
Men, men. Sacher blev det, med mycken chokolade och en del aprikosgojs. En happy birthday till mig, Leo Di Caprio och Calista Flockhart!
Nog för att krubb varnat för magsjuka men skadedjur lär vara nog så jobbigt. ”När du väl fått in dem… Bye, bye!” Men animerade fyrfotadjur är tydligen mindre vådliga, om än skrämmande autentiska.
När animeringsmonopolet ger sig in i kockduellen blir det oväntat bra. Komplett med Gordon Ramsayallusioner och fängelsekunder som preppar mat. Regler som ”tvätta händerna”, ”följ alltid receptet”, ”svara alltid oui, chef” och andra fördomar grundas ytterligare.
Värm upp med panoreringar över ett guldglänsande Paris. Fortsätt med en diskplockare som visar sig ha kockambitioner. Toppa med robusta tjejer som vet hur man svingar knivar, och omnämnadet av Larousse och Escoffier (”Gusteau”). Avsluta med att stänga ner en restaurang trots god kritik. Allt som allt en fullt aptitlig och roande film.
”’You are a shit chef!’ he would bellow. ’I make two cook like you in the toilette each morning! You are deezgusting! A shoe-maker! You have destroyed my life! . . . You will never be a chef! You are a disgrace! Look! Look at this merde . . . merde . . . merde!’ At this point, Bernard would stick his fingers into the offending object and fling bits of it on the floor. ’You dare call this cuisine! This . . . this is grotesque! An abomination! You . . . you should kill yourself from shame!’” (Antony Bourdains Kitchen Confidential)
Graninge stiftsgård har i regel Gustavsbergstraktens bästa konferensluncher. I lördags stämde det mycket väl – så länge du inte var vegetarian. Dock fanns där en veggobiff i sällskapet som fick just veggobiff. Eller schnitzel eller vad det nu heter. En par gråa klumpar av kikärtor eller nåt. Servisen hävdade att fanskapet kryddats med örter ur den egna kryddträdgården.
Chef Bernard hade troligtvis vräkt ord värda att skriva i min blogg. Om helgkocken på Graninge gått på CIA och underkastat sig dennes bedömning. Åtminstone ringer citatet ur boken i öronen på mig i samtalet med servisen. Tills kocken erkänner att ”veg-ordern kommit lite sent”… Tur jag äter kött själv & inte gett mig in i restaurangsvängen. Då hade jag stått vid spisen och skämts, vredgat kallat gästen h*ra i köket och skämts lite till. Skämts över att mitt slarv drabbat nån överbetalande gäst.
Nu önskar jag mest att nån i Bernards kaliber ville pressa mig att studera flitigare. Det behövs minst lika väl i pastorala studier som i köket. Amen,
Har fullt upp med dogmatik (troslära) och en och annan anhörig. Här kommer alltså en utgång – både för mig och dig. Mark Bittman på Times har nämligen skrivit en kul pryl om pasta med sås eller sås med pasta. Read & enjoy!
Så är det äntligen avgjort. Det blir småbarnspappan, klättraren och framför allt proffskocken Jesper ”Kotten” Värn som vinner Aftonbladets mat-tv-tävling.
Jag har själv haft förmånen att vara nisse eller (Comisse de cuisine) under Kotten under Comedy Zone. En kul och lärorik upplevelse. Så stort grattis Kotten! Förutom äran lär Jesper få laga mat med Tina i en kommande Strixproduktion.
Skönt att Tina får laga mat med en erfaren kock. Lär hon kunna behöva. Särskilt som andra skriver hennes kokböcker och branschfolk lär ha kickat henne ur kök med orden ”gå ut och autografera lite kokböcker.” Men det är klacksparkad parentes i sammanhanget. (Sarcasm – just another service we offer.)
Aftonbladet.se:s grattisintervju
Serverade som sagt på bröllop igår. Drygt hundra gäster, tre rätters + flervåningstårta, vin, finklädda gäster dåligt betalt… same old, same old.
Ramlade alltså in på nån slags ombyggd lada à la Ernst Kirschteiger kring tidig eftermiddag. Fick kvällens checklista i handen, hälsade på resten av den åtta man starka servisen. Började ana oråd redan vid genomgången. Read More…
tänkte jag och några klasskamrater när vi satte menyn för årets sittning. Just nu, dagen efter, är jag mest trött. Och stressad. Har ett bröllop att servera på. Sen kanske jag kan slappa med lite kursböcker. Mer ikväll.
Årets nollning avslutades som så många tidigare med sittning. Som andraårsstudent och något köksbevandrad hängde jag mest i köket. Tillsammans med en kollega som jobbat på golfrestaurang planerades den nedan detaljerade menyn. Recept bland annat inhämtat hos ”tv-kocken” Jesper Värn.
– – –
Hors-d’oeuvres – Bastuflotte
Tunnbröd med grönsaksyoghurt och mangold
Entré – Kryddstarkt marinerad filé, höstgrönsaker
Honungs- och dijonmarinerad fläskfilé med rostade rotfrukter, skysås, tzatsiki
Dessert – Tarte français au chocolat en norrlandais
Kladdkaka (’fransk chokladtårta’) med grädde, hjortronsylt & lingon
…på kock-Kottens blogg. Där både Mackan & jag skrivit varsin gästblogg. Lite grann om mat men också en del om gäster & tendenser på sommarjobbet i flashiga Höllviken.
En enkel genomgång av telefonen väckte minnet av några bortglömda luncher. Samtliga torde landa på 20kr/fat. Inga nudlar – dock en hel del semisvensk billigmat. Allt ätet av undertecknad under eller i samband med studier. (Mängder av mat kom till skada – mest pga få pixlar.)
Ok, det är bratwurst. Slaktslagg i slang med pasta. Med lite sallad fås iaf ett måttligt näringsintag.
Kolla Kotten! Under ”en myckenhet” av brunsås döljer sig mitt första försök på Lindströmmare!
En burk tomater, en gammal ostkant, en halv faluring & dessvärre färskpotatis. Smakar falu men är lite roligare (utan makaroner & ketchup).
En del smördeg, en del ’reducerad’ köttfärssås från gårdagen. Voila! En pirog! (& ett smidigt sätt att sminka rester.)
Rödbetsspäckad karré med grillade rotfrukter & ostsås. Kan det vara nåt i studentväg? Ja, om köttet är billigt och där finns tid över.