Fråga aldrig brudparet
Serverade som sagt på bröllop igår. Drygt hundra gäster, tre rätters + flervåningstårta, vin, finklädda gäster dåligt betalt… same old, same old.
Ramlade alltså in på nån slags ombyggd lada à la Ernst Kirschteiger kring tidig eftermiddag. Fick kvällens checklista i handen, hälsade på resten av den åtta man starka servisen. Började ana oråd redan vid genomgången. Kvällens hovmästare/servischef verkade köra konceptet ”ni gör som ni vill” lite för långt. Tappade respekten helt när tidschemat avslutades med ett ”jag vet inte riktigt, men Gud ordnar nog detta.”
Är egentligen rätt positiv till vigslar och bröllop. Heliga förbund mellan två människor å så där. Det här blev dessvärre en mindre nöjesfylld afton i köket. Körde allt enligt schemat och fyllde i där chefen verkade ha missat (att skriva till självklarheter) på checklistan. Kvällen flöt på – för att alla i servisen gjorde sånt som behövde göras.
Redan vid välkomstdrinken besannades tyvärr mina föraningar om basen. Cateringfirman var försenad men hon hade inget nummer. Så hon presenterade sitt universalsvar ? jag frågar brudparet. Samma svar återkom flera gånger under kvällen. Bland annat när vinglasen behövde fyllas på under middagen. Dito när mineralvatten (enligt mig) verkade rimma illa med efterrättsglassen. ? Jag frågar brudparet. Ibland är det skönt att slippa egentligt ansvar. Det här var helt klart en sån kväll.
Skam den som ger sig. Efterrätten hälldes (i köket) ur plastbunkar, tärnades stort och fick bo i enorma glasskålar. Till detta jordgubbar och ett vitt vin. Billig och sensomrig lyx, om man nu inte får för sig att slå glassen direkt ur förpackningen i serveringsskålar. Vilket, genom basens försorg, givetvis hände. Tänk er själva två enorma klumpar Bigpack med en sked instucket. Serveringsvänligt?
Kvällens tvångsneuros hette dock Femvåningstårtan och levererades i nån slags frigolitkokong. Som fodralet till en bastuba i storlek. Denna skulle alltså öppnas och ställas ut för servering. Det är nu man gläder sig över vild fantasi och mantrat ? tänk om den rasar, tänk om den rasar, tänk om den rasar ? som får en att koncentrera sig lite extra. Kokongen öppnades, plastbrudparet hamnade on-top och kvällens sista rätt gick ut.
Brudparet dansade vals, servisen snyftade ikapp (for real), disken gick ut. Slutet gott allting gott.
Lärdom inför framtida bröllop: lär servisen följande ? fråga aldrig brudparet! (Svåra frågor ska redan vara hanterade. Innan bröllopet.)
Sorry, tänker inte skriva om efterfesten.
oktober 9th, 2007 at 08:13 #Tillbaka till högstadiet
?…? ett sånt där kriterium ur antagningsprocessens tidevarv. Mest av allt är det nog en respons på efterfesten jag skrev om. Den där folk verkade ha råkul med lite ?…?