studentköket | när du tröttnat på nudlar…

”When in doubt – cook.”

I köket är jag trygg. Omgiven av bekanta färger, ljud, lukter och pinaler. Längs ena sidan skafferiet, espressomaskinen, den marockanska olivoljan, spisen. Grytgallret som funkar som landningsplats för både varma grytor och efteråt som diskställ för rengjorda pannor, kannor och annat som behöver ligga, eller iaf läggas ner. Knivlisten med tillhörande knivar som syns så bra genom fönstret att grannarna antingen imponeras eller skräms bort. Och så diskmaskinen. Precis för liten för fläktfiltret men alldeles lagom för en dags disk.

På motsatta sidan, ungefär ett steg eller en knapp meter bort börjar allt. Där finns kyl/frysen, den oljade arbetsbänken, överskåpet med sifon, skärbrädor och min alldeles för stora mortel i thailändsk lera. Kryddsamlingen i fönstret som dubbeljobbar som ståplatsläktare åt vår nyfikna katt. Och så kvarnen, kaffekvarnen som får samsas med mikron i bullerhörnet.

Nåväl, så ser det ut på ett ungefär. Mitt utomkyrkliga kapell, min comfortzone, min lilla borg på fem kvadratmeter. Där drar jag mig ibland undan för att göra mig av med energi, men numera lika ofta för att jag måste. Igår kväll var det mer av ett måste – stod inte ut med ännu en dag av prefab-köttbullar och snabbmakaroner. Så, jag lagade världens enklaste maträtt.

Man tager några tinade torskblock (jag snabbkörde dem i mikron). Några purjolökar rensas, tvättas, slantas och läggs i botten av en ugnsfast form. Komplettera med andra grönsaker du råkar ha i kylen. Crème fraîche vispas med sötstark (eller fransk) senap, körvel & andra örter efter smak och behag. Lägg sedan torsken på grönsaksbädden, täck över med crème fraîche (och försök att inte räkna kalorier medan du gör det). Skjuts in i varm ugn, kanske 175-200 grader i sådär en halvtimme. Servera med fullkorsris, potatis eller en fräsch liten sallad.

För egen del skar jag upp den färdiga torsken och delade upp i ett antal små lunchlådor. Perfekt mikromat. Om man har överseende med total avsaknad av textur. Jag lagar mat – alltså finns jag!