studentköket | när du tröttnat på nudlar…

Vaknar till tonerna av högljudd musik och glada människor.  Ljuden söker sig tvärs igenom korridoren. Studsar från vägg till vägg på vägen från det gemensamma köket och in i mitt solljusa rum. Öppnar ögonen, fullt medveten om både datum och tid. Det är sista april och grannarna är på partyhumör. Slår bort min morgonens första tanke som ett eko från gårdagskvällen. – Fyra, eller sexa?

Låt oss börja från början. Valborgs i Uppsala är en traditionstyngd helg. Ett tre dagar långt firande: kvalborg, valborg, första maj. Kvalborg är kvällen (för vissa – dagen) före valborg, en förfestdag före den egentliga dagen. I år jobbade jag i baren på Norrlands nation denna välfyllda kväll. Minns inte hur mycket jag skänkt ut i varken mängd eller volym. Förmodligen mer än vattnet jag duschar i om morgonen. Ändå duschar jag rätt länge.

Aftonen på Norrlands var trevlig och gästerna mestadels positiva. Dricksen var dvärgstor men erfarenheten nyttig. För mig som mest jobbat kök är kundkontakten en trevlig bonus. Att komma hem vid halv fyra-snåret och väckas vid nio är däremot en mindre lyckad kombination. Frågan ”fyra eller sexa?” var alltså en rest från bar-jargongen; (drinkar byggs på 4 eller 6 cl sprit).

De väsnande grannarna hade alltså inlett helgens andra dag. Champagnefrukost med all världens onyttigheter och trevligaste sällskap. Grannen J glänste med sina kunskaper om sabrering eller knivlek med ömtålig flaska. L & T stekte pannkakor, jag drygade ut baguetterna med brytbröd och så vidare. Det annars vilande köket/allrummet var fyllt av liv och nya bekantskaper. Förväntan låg nästan på studentdagsnivå, som i påskdagens högmässa. Försommarvärme och sol utanför fönstret!

Efter frukosten vallfärd till (sill-)lunch hos bekanta eller, för studenter i allmänhet, i Ekonomikum-parken. Själv erbjöds jag pastasallad med grekisk feta och oliver eller kyckling. Valde det tidigare och åt mig lagom mätt. Åsynen av ett par tusen unga vuxna på picnic kan närmast liknas vid någon slags festival. Med undantaget att ingen verkade intresserade av vad som skedde på scenen. Fortfarande med glädjenivån på topp. Återsåg tidigare bekantskaper, däribland entreprenören Joney och doktoranden G. Framåt eftermiddagen funderade jag på salsafest i Stadsparken eller champagnegalopp på nån nation, little did I know…

Diskuterade matintresse och husmanskost med en av sällskapets damer. Fick också möjlighet att visa mina skills vid en spontant inbjuden middag i hemkorridoren. Varmrätt: vitvinskokt risotto på ädelost med chilisalsa. Kändes härligt att få mätta lite folk med annat än nudlar. Omdömet för middagen var idel positivt. Världsomseglaren Joney recenserade det hela som ”helt sjukt god mat”, vilket jag villigt citerar. En annan gäst uppskattade att få en risotto som smakade risotto – inte ris med ledsna bitar av grönsaker och kött.

Osten visade sig dessvärre inte vara ”kvarglömd” utan framställd. Av en vindrickande granne. En granne som inte uppskattat min jourhavande ostkonsumtion.

Ost som ost. Dagen slutade som den inletts. Med mat och i goda vänners lag. Bekantade mig kring midnatt med menyn på Rosa pantern gatukök & livs. Kanske första gången jag äter en salladslös 90 grammare i pitabröd. Som något slags svensk variant på kebab. Kanske ska börja presentera mig som ”sverigefinsk med ett hjärta av kebab”.

– Glad första maj på er!