studentköket | när du tröttnat på nudlar…

Tidig eftermiddag i korridorsköket. Espresson strilar energiskt pulserande ned i koppen. Alldeles intill står, den annars så välanvända, mjölkkannan odiskad och fläckig. Här blir ingen mjölk skummad.

Sveper kaffet, lämnar kvar den soggiga silen och stolpar vidare in i duschen. Fastän nyvaken rycker jag till vid synen av min spegelbild. En sliten, grå och ovanligt smal typ har flyttat in i mitt badrum. Måste ha hänt efter gårdagens flyt i köket, och vilket flyt sen.

Kvällen, som skulle bli närmast perfekt, började med att preppkocken tabbat sig rejält. Hans misstag blev sedermera mina hållpunkter i tillvaron när kökschefen klev in. Soppan fick göras om (av mig!), ”mitt” bröd hade lyckats – jag var helt enkelt till nytta.

Kronan på verket var kvällens risotto, ett tillbehör till en av kvällens huvudrätter. Inget komplicerat egentligen, följde nästan receptet till fullo. Resultatet blev ett lyckat äktenskap mellan ris, frukt, lagrad ost, saffran och en del vin jag smugit ned. Vilka dofter! Man, oh man! Härligast av allt var att risotton hann ta slut och behövde göras om.

Varmvattnet återkommer efter ett uppehåll. Stekflott och svett blandar sig med duschvattnet och rinner längs min trötta rygg. Ögonen tåras av för många kontaktlinstimmar. Igår var jag oslagbar och närmast immun för chefens eftertentastress. Idag är jag trött och solkig, som köksrocken på hallmattan. Vilken underbart härlig känsla!