Vad är god service? Under våren har jag funderat mycket kring det. Kring hur olika företag tänker och praktiserar service. Service i form av kundvård men också i relationen till alla som hör av sig, oavsett syfte.

Jobbsökande är en god början på en bloggserie om gott bemötande. Alla behöver vi någon form av sysselsättning. Studenter letar skola, arbetssökande söker jobb. Det flesta vill också engagera sig i föreningar  på fritiden.

Företaget StepStone har nyligen gjort en undersökning, som SvD skrivit om, om just jobbsökande. Resultatet är samtidigt både sensationellt och förväntat. Få företag hör av sig till folk man valt att inte anställa – trots att den som sökt en tjänst gärna vill få svar. Oavsett om man fått tjänsten eller inte.

Inte nog med det. Det uteblivna svaret gör folk negativt inställda till det aktuella företaget. Många väljer också att inte handla av företaget. Istället för att ägna lite tid och pengar åt att odla relationer förlorar företagen alltså pengar.

Så varför väljer man då att inte svara? Här har man människor som frivilligt hört av sig. Man har alltså fått in kontaktuppgifter till en grupp som söker kontakt med firman. Så varför inte lägga lite tid på att åtminstone ge ett standardiserat svar? Jag tror att den lilla gesten skulle räcka. Gå med i den lilla klubben av företag som hör av sig. I kundrelationer kan även en liten god tanke räcka långt.

Här är ett snabbt förslag på ett standardsvar.
”Hej!

Vi är väldigt glada över att du sökt tjänsten som [nånting]” hos [firma]. Bland många sökande har vi nu hittat en annan person som vi valt att anställa.

Lycka till i ditt fortsatta jobbsökande och välkommen att söka någon av våra andra lediga uppdrag.  Vi lägger ut lediga tjänster på [websajt]. 

Vänliga hälsningar,

namn, titel.

[Firma] arbetar med…

Posted in noterat at maj 25th, 2012.

Har du som jag en ikea-soffa? Kanske en tv-bänk, dvd-hylla eller rentav ett soffbord? Nåväl, nu kan du köpa TV:n på Ikea. IKEA Uppleva säljs med tillhörande tv, möbel, dvd/blue-rayspelare och fjärr. Du kan givetvis välja färg på tv:n. Medföljande Subwoofer är trådlös, på smart Ikeamanér. Ormbon av sladdar är ju inget folk brukar gilla.

För att ställa samma fråga som Antikrundan – Vad kan det vara värt? Som Ikea-fan ser jag det här som ett logiskt steg vid en smart tidpunkt. Varuhuset säljer redan legotillverkade (?) vitvaror, armaturer och till och med skruvdragare. Varför skulle en tv köpt på Ikea vara sämre än en ugn, diskmaskin eller kyl från samma köpställe? Tajmingen verkar också väl avmätt. Plasma och lcd har nyligen ersatts av LED, och många är på vippen att byta ut sin platta tv mot en ny. Priset på platt-tv har rasat och varumärkeslojaliteten verkar ha ersatts med prismedvetenhet.

Ikeas rykte som slit-och-släng-varuhus känns på många sätt förlegat. Kunden får det hän betalar för, ofta med en smart twist. För den välbärgade finns soffor för femsiffriga belopp, för studenten betydligt billigare dito. Jämför man med Mio, Jysk eller andra har Ikea dessutom självdistans och servicekänsla. Myten om den saknade skruven bemöts med kostnadsfri skruv, eller vad som nu saknas, till den som behöver. (Jag har själv provat).

Posted in medier, noterat at april 17th, 2012.

Två frågor återkommer alltid när jag berättar att jag är aktiv i uppsalastudenternas hyresgästförening HUS. Varför höjs hyrorna? och Varför bor det icke-studenter i studentområden?

Hyran står oftast i relation till ökade kostnader

I de flesta fall avtalas hyrorna i formella förhandlingar mellan hyresvärden och en hyresgästförening. För egen del är jag, som ledamot i HUS styrelse, med och förhandlar hyrorna i årets förhandlingar med Studentstaden. Innan förhandlingarna drog igång valdes också en lokal representant av styrelsemedlemmar i HUS lokala områdesföreningar. Dessutom deltar en eller två inhyrda förhandlare, så det är inte bara lekmän på hyresgästsidan. Nåväl, nog om formerna.

Här kommer en medvetet förenklad bakgrund. Eftersom hyran är den största utgiften i de flesta hushåll har den också stor inverkan på och påverkas av den svenska ekonomin. Går ekonomin bra höjs lönerna och därmed också priserna, vilket leder till inflation. Mer pengar i omlopp innebär helt enkelt att värdet på pengarna sjunker. En annan viktig faktor är räntenivån, som påverkar kostnaden för hyresvärdens eventuella lån. Andra betydande utgifter är priset på arbetskraft, värme, vatten osv.

För att ha råd att betala för ökade kostnader har hyresvärden rätt att höja hyran. Så långt brukar både hyresvärd och hyresgästförening vara överens. Men hyran hos t ex Studentstaden påverkas också av bruksvärdet – dvs bostadens standard, samt  nivån på andra ”jämförbara” bostäder som har förhandlade hyror. I Uppsala rör det sig om ett fåtal stora studentbostadsföretag. Tidigare var hyresnivåerna hos allmännyttan normerande men så är det inte längre. Idag ska också kommunala bostad drivas med viss vinst. Det innebär i praktiken att en del av dina hyrespengar går rätt ner i plånkan på aktieägarna.

Som du säkert förstår är det här åsikterna börjar gå isär. Hur mycket är det rimligt att betala för en 2:a från 1967 på Väktargatan? När man kommit så här långt börjar förhandlingarna bli riktigt intressanta. Här kommer nämligen värderingarna in som ett komplement till krassa ekonomiska kalkyler. För bostäder är, enligt mig och flera andra, inte en handelsvara bland andra. Bostaden är ju en väsentlig del av vår tillvaro, bostadens skick och pris påverkar ju vårt liv i övrigt. Bor man i en sliten och trött lägenhet blir man lätt själv både sliten och trött. Om hyran äter upp hela ens inkomst blir det också svårt att ha råd att studera.

Ännu en viktig komponent är renoveringsbehovet. Självklart ska även studentlägenheter hålla en viss standard. Frågan är hur hög den standarden ska vara. Är det viktiga att hålla en låg hyra eller att lägenheten erbjuder den senaste lyxen? Ni kan säkert gissa vilka åsikter som hör hemma hos hyresvärd respektive hyresgästförening.

På den tiden då Studentstaden var en stiftelse som bl a styrdes av de boende själva fanns vissa som kämpade för hyran inte skulle höjas. Det i kombination med ökande kostnader ledde till ökande skulder vilket till slut ledde till att Studentstaden såldes till Diös fastigheter. Du kan läsa mer i reportaget ”Den förlorade staden” i kårtidningen Ergo.

Studentkontrakt vs permanenta kontrakt

De flesta som bor hos Studentstaden är, håll i er nu, studenter. Som student förväntas man plocka ett visst antal högskolepoäng varje termin. När man avslutat sina studier blir man också av med kontraktet. Men det finns också vissa som har tillsvidarekontrakt och därför varken behöver studera heltid eller flytta ut inom en viss tidsperiod. I de flesta fall rör det sig om folk som flyttat in när Studentstaden hade svårt att få hyresgäster. Man hade byggt för många bostäder på kort tid medan flödet av uppsalastudenter minskade. Alltså erbjöd man helt vanliga uppsalabor att flytta in i studentlägenheter runt om i stan. Eftersom bostäderna ofta är välplanerade och ligger hyftas centralt har många valt att bo kvar – länge. När kårtidningen Ergo senast skrev om boende med tillsvidarekontrakt år 2005 rörde det sig om 400 kontrakt, knappt 10 % av Studentstadens bostäder. En liten del av dessa hyresgäster har också fått kontrakt via socialtjänsten. Hur många som har tillsvidarekontrakt idag är svårt att avgöra.

Om du vill läsa mer om tillsvidarekontrakten och hur de kom till kan du även här hitta ett reportage i kårens tidning Ergo.

Posted in Politik, Studier at februari 28th, 2012.

Islam debatterats ofta och länge i dessa dagar. Om islamistisk terrorism har det skrivits spaltkilometer. I reportagen om det finska presidentvalet nämns kandidaternas religion inte med ett ord. När den arabiska våren övergår i demokratins gråa vardag recenseras stämplas kandidaterna mer än gärna som antisionistiska mörkermän.

Desto mer sällan skildras troende muslimer. Bedjande efterföljare till Muhammed, Ibrahim, Musa och Isa. Därför glädjer det mig att DN idag valt att tala med en helt vanlig muslimsk tjänsteman och entreprenör. I personporträttet ”Gud för mig är livet, utan Gud kan jag inte leva” får rektorn Bashir Aman Ali berätta om sin vardag. Det enda som verkar skilja honom från medelsvensson är att han är somalier, ber fem gånger om dagen och är rektor för en muslimsk friskola. Där finns förresten en till skillnad mot andra reportage – för hur ofta skriver man om friskolerektorers religion? Om de nu inte tillber islams gudom och följer ”Den raka vägen”.

Hur som helst är jag glad att DN vågat låta en helt vanlig muslim komma till tals. Utan stående epitet och utan varningstrianglar. Jag har inte stenkoll på Bashir Aman Ali men det han säger i intervjun verkar helt klart vettigt. Tillrättalagt eller inte – bedöm själv.

Läs mer: DN.se ”Gud för mig är livet, utan Gud kan jag inte leva”

Posted in noterat at januari 24th, 2012.

Kursens litteratursida: teol.uu.se

Ross Thompson: SCM Studyguide to the Sacraments, SCM Press, London 2006, 231 pages (prispallen)

Edward Schillebeeckx: Christ the Sacrament of the Encounter with God. Sheed and Ward 1963, many editions. 222pages.(prispallen)

Louis-Marie Chauvet: The Sacraments. The Word of God and the Mercy of the Body. The Liturgical press 2001, many editions. 204 pages (prispallen)

Dirk G. Lange: Trauma Recalled. Liturgy, Disruption and Theology. Fortress Press 2009. 201 pages. (prispallen)

William T. Cavanaugh: Torture and Eucharist. Theology, Politics and the Body of Christ. Blackwell Publishers 1998. 286 pages. (prispallen)

Bruce T. Morrill: Anamnesis as Dangerous Memory. Political and Liturgical Theology in Dialogue. Liturgical press, Collegeville 2000. 224 pages (prispallen)

The Use of the Means of Grace. A Statement on the Practice of Word and Sacrament. Adopted for Guidance and Practice [of] Evangelical Lutheran Church in America. ELCA 1997 (and on the internet). 63 pages (online)

Andrea Bieler & Luise Schottroff: The Eucharist. Bodies, Bread and Resurrection. (One chapter, 40 pages). Fortress Press 2007.  (prispallen)

Edward Schillebeeckx et al in Ordo: Bath, Word, Prayer, Table (prispallen)

Encyclical Letter Ecclesia de Eucharistia of His Holiness Pope John Paul (online)

Becoming a Christian. The Ecumenical Implications of Our Common Baptism (online)

Posted in noterat at november 21st, 2011.

”När hösten skingrat myggen, då kommer klådan inifrån.”
– Lars Winnerbäck

Om jag fick välja bort en månad av vårt svenska år vore det skiftet mellan oktober och november. De här veckorna när sommartid bytts mot vintertid. När vi i ett slag förlorat en timme av det redan svaga eftermiddagljuset. Då känns livet lite tyngre att mäkta med.

För några år sedan fick mörkret i mitt liv en djupare betydelse. Det var när jag drabbades av en depression som jag lärde mig hur mörkt man egentligen kan se på tillvaron. Inget tidigare mörker jag sett kunde mäta sig med det jag upplevde då. Det var som att någon satt ett tonat glas för mina ögon, och sorterat bort alla komplimanger och minsta lilla glädje. Livet blev en stum och träig kamp för att överleva, för att orka ta mig ur sängen.

Det verkar inte bättre än att mörkret sakta tassat sig in i min vardagsrutin. Skratten ebbar snabbare ut medan pytteliten kritik kan eka runt i mitt huvud en hel dag. Som en oändligt studsande pingpong-boll. Och dagarna går segt som sirap. En sak i taget kryssas av från den redan förlängda att-göra-listan. Äta, sova, mata katten, plugga lite mindre än annars, ringa folk, läsa mailen, gå in på facebook… Novemberdeppen – jag hatar dig!

Men det finns knep som biter på lättare höstdepressioner. Rutiner, gott sällskap, klappa katten! och roliga saker som händer. Försöker ta promenader med sambon, även om vi inte ska nån särskild stans. Bjuder över folk på fika – t ex för att fira min födelsedag! Kliar katten på magen lite för mycket. Och, när inspirationen kommer eller magen kräver det – jag lagar mat. Enkla små rätter som magen blir glad av. Endorfiner, vitaminer, mineraler  och socker! Man blir ju faktiskt lite gladare av socker i rimliga mängder. Och i min värld blir allting lite roligare med lite för mycket spraygrädde.

För även vår kära regering sparat bort ljuset i slutet av tunneln så finns där en trösterik liten man som heter Jesus! Som lovat att bära oss när vi inte orkar gå själva. Åtminstone säger min naiva lilla barnatro att Gud finns med oss även i den mörkaste av dödsskuggans dalar.

För ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det!

Posted in noterat, Personligt at november 15th, 2011.

Norrbyska studenthemmetSnett, slitet och högt i tak. Nej, det är inte Flogsta jag talar om utan Norrbyhus. Stiftelsen Norrbyska studenthemmet har erbjudit boende för präststudenter och andra tvivlare i snart 150 år. Gemensamt för nya och äldre hemiter verkar vara den ögonblickliga förälskelsen i huset med den bokstavligen spruckna fasaden.

Norrby står som en lustig kontrast till bibelberättelsen om att bygga på en stadig grund. Och som genom en serie små mirakler står huset kvar än idag. Ett stenkast från domkyrka och universitet, med krypavstånd till minst fem studentnationer!

Att de flesta boende är blivande präster och religionsvetare kan låta tråkigt och torrt. Icke desto mindre är huset mer känt som Festprästhuset. Ett rykte som till och med inspirerat ett alldeles eget reportage i Sveriges Radio.

”Det går ett rykte i Uppsala. De allra värsta festerna står prästerna för. I huset där de blivande prästerna bor ligger kvarglömda kondomer och champagnekorkar i bokhyllorna. Följ med på en blöt kväll när Gud tittar på – på prästfest. För vad är synd egentligen?” Lyssna själv! (mp3)

Min egen erfarenhet av Norrbyhus är desto sobrare. Jag har varit där och skrivit grupparbeten ett par gånger, och faktiskt firat mässa med ärkebiskop Anders Wejryd. Så helt gudsförgätet är inte det lilla kråkslottet på S:t Johannesgatan 16. Numera har man dessutom en lättskött hemsida, som jag själv haft nöjet att få installera.

Posted in Kyrkligt, Studier at oktober 27th, 2011.

Jag är lite av en mångsysslare. Utöver studierna händer det att jag layoutar lite grejer. Ett medlemsbrev, en logotyp en hemsida som behöver installeras. Så, här är lite bilder på sånt jag gjort senaste året.

Socionomstudenter utan logga

Logotyp för Socionomstudenter vid Uppsala Universitet

Sambons studentförening hade funnits ett tag, vunnit nån tävling om studentinflytande. Kort sagt kan man säga att namnet ”Socionomer vid Uppsala Universitet” och förkortningen SVUU var etablerat. Men man saknade en logotyp och nån slags visuell identitet, så A och jag skissade fram några logotyper. Hjärtat & lagerkransen gick segrande ur striden. Namnet ändrades också för att signalera att det är studenter och inte färdiga socionomer det handlar om. Loggan används i regel tillsammans med Gill Sans MT, som även är universitetets hustypsnitt.

Vilka är HUS och vad vill de mig?

Botrygghet för studenter | studenthus.nu

Få studenter tänker på sin hyresgästförening innan de behöver hjälp med sitt boende. Det ville vi vända på och samtidigt öka kännedomen om att det finns en särskilt hyresgästförening för Uppsalastudenter. Särskilt som HUS har långt mer än bara juridiska resurser. Till exempel förmedlar man festlokaler, gästrum och billiga gym för studenter. Jag layoutade foldern, skrev det mesta av textern och upphandlade trycket. Foldern kunde sedan delas ut vid mässor för nya studenter, på nationer och boendekontor. Den kan dessutom köras som omslag till lokala utskick inför t ex kvartersmöten på områdena.

Inlaga på FlogstavråletMaterialet följdes även upp av en seminariekväll på temat ”så förbättrar du ditt studentboende”. Inbjudan till seminariet gjordes på samma manér för att skapa igenkänning.

Rubriktypsnittet heter Museo och är ritat av nederländske designern och typsmeden Jos Nuivenga som grundat exljbris. Här hittar du fler av hans typsnitt. Museo används även som rubriktypsnitt på HUS webbplats studenthus.nu, med hjälp av WordPress-tillägget Font Uploader. Fotona är från stock.xchng.

Har även tagit fram lokala områdesblad till några av våra områdesföreningar. Här ser ni ett exempel från Flogstavrålet.

Dialogkonferens på Johannelund | johannelund.nuDialogkonferens på högskolan

Ibland har jag till och med studienytta av att vara autodidakt i layout. Som när en kursare som är med i studentkåren behövde snabb hjälp att göra en flyer till högskolan. Syftet var att locka folk till en slags gemensam diskussionsdag mellan studenter och anställda. Ett enkelt och otvunget sätt att få input från studenter och samtliga anställda – från vaktmästare till rektor. Eftersom jag pluggar på en högskola som lyckas värva kunniga lärare trots en årlig minusbudget lade jag gärna lite tid på en affisch. Även här är fotot hämtat från stock.xchng.

Terminsaffisch för föreningen för präststudenter
Stockholms stiftsgrupp hösten 2011 | ssguppsala.se

I studentstäder som Uppsala finns särskilda föreningar för präster från olika delar av landet, så kallade stiftsgrupper. Jag råkar tillhöra Stockholms stiftsgrupp och har de senaste åren skött hemsida och layoutat terminsaffischer och utskick. Här är höstterminens poster som hänger på institutioner runtom i Uppsala.

Utifrån upplägget på affischen anpassas sedan webbplatsen med passande foton, text och header.

 

 

Posted in medier, noterat, Studier at oktober 17th, 2011.

Alla människors lika värde är en grundläggande juridisk princip. Den räddar och värnar liv och sätter en slags gräns för hur vi bör behandla andra människor. Samtliga politiska partier skriver under på det, liksom alla våra världsreligioner. Men ändå frodas hatet mot främlingen, särskilt i vissa sammanhang. Vägen dit är avhumanisering – att med språket som verktyg montera ner ”fiendens” mänskliga drag…

I tisdagens DN skrev journalisten och författaren Lena Sundström om just avhumaniseringen som del av högerns retorik. Och om hur partier som Sverigedemokraterna med hjälp av tänkta ”fiender” kan vinna oförtjänta sympatier.

I radioprogrammet ”Medierna” får vi veta att vår ärkebiskop har blivit medietränad för att kunna bemöta den anstormning från medierna som brukar möta muslimska företrädare efter al-Qaida-dåd, eftersom Anders Behring Breivik kallar sig kristen. Men ingen från medierna har (lyckligtvis) ringt. ” Läs Lena Sundströms text på DN Kulturdebatt

Posted in noterat at augusti 7th, 2011.

Sitter just och läser om visuella identiteter. Logotyper, typsnitt, färgfamiljer. Bo Bergström, Timothy Samara, Christer Hellmark… Och som en skänk från ovan hittar jag en video som illustrerar det perfekt. För med hjälp av endast vitt, blått, gråskala och fantasi lyckas France24 sammanfatta hela vårens världspolitik. Vilka färger deras logga har? Det visar sig på slutet.

Posted in noterat at juni 10th, 2011.