Två frågor återkommer alltid när jag berättar att jag är aktiv i uppsalastudenternas hyresgästförening HUS. Varför höjs hyrorna? och Varför bor det icke-studenter i studentområden?
Hyran står oftast i relation till ökade kostnader
I de flesta fall avtalas hyrorna i formella förhandlingar mellan hyresvärden och en hyresgästförening. För egen del är jag, som ledamot i HUS styrelse, med och förhandlar hyrorna i årets förhandlingar med Studentstaden. Innan förhandlingarna drog igång valdes också en lokal representant av styrelsemedlemmar i HUS lokala områdesföreningar. Dessutom deltar en eller två inhyrda förhandlare, så det är inte bara lekmän på hyresgästsidan. Nåväl, nog om formerna.
Här kommer en medvetet förenklad bakgrund. Eftersom hyran är den största utgiften i de flesta hushåll har den också stor inverkan på och påverkas av den svenska ekonomin. Går ekonomin bra höjs lönerna och därmed också priserna, vilket leder till inflation. Mer pengar i omlopp innebär helt enkelt att värdet på pengarna sjunker. En annan viktig faktor är räntenivån, som påverkar kostnaden för hyresvärdens eventuella lån. Andra betydande utgifter är priset på arbetskraft, värme, vatten osv.
För att ha råd att betala för ökade kostnader har hyresvärden rätt att höja hyran. Så långt brukar både hyresvärd och hyresgästförening vara överens. Men hyran hos t ex Studentstaden påverkas också av bruksvärdet – dvs bostadens standard, samt nivån på andra ”jämförbara” bostäder som har förhandlade hyror. I Uppsala rör det sig om ett fåtal stora studentbostadsföretag. Tidigare var hyresnivåerna hos allmännyttan normerande men så är det inte längre. Idag ska också kommunala bostad drivas med viss vinst. Det innebär i praktiken att en del av dina hyrespengar går rätt ner i plånkan på aktieägarna.
Som du säkert förstår är det här åsikterna börjar gå isär. Hur mycket är det rimligt att betala för en 2:a från 1967 på Väktargatan? När man kommit så här långt börjar förhandlingarna bli riktigt intressanta. Här kommer nämligen värderingarna in som ett komplement till krassa ekonomiska kalkyler. För bostäder är, enligt mig och flera andra, inte en handelsvara bland andra. Bostaden är ju en väsentlig del av vår tillvaro, bostadens skick och pris påverkar ju vårt liv i övrigt. Bor man i en sliten och trött lägenhet blir man lätt själv både sliten och trött. Om hyran äter upp hela ens inkomst blir det också svårt att ha råd att studera.
Ännu en viktig komponent är renoveringsbehovet. Självklart ska även studentlägenheter hålla en viss standard. Frågan är hur hög den standarden ska vara. Är det viktiga att hålla en låg hyra eller att lägenheten erbjuder den senaste lyxen? Ni kan säkert gissa vilka åsikter som hör hemma hos hyresvärd respektive hyresgästförening.
På den tiden då Studentstaden var en stiftelse som bl a styrdes av de boende själva fanns vissa som kämpade för hyran inte skulle höjas. Det i kombination med ökande kostnader ledde till ökande skulder vilket till slut ledde till att Studentstaden såldes till Diös fastigheter. Du kan läsa mer i reportaget ”Den förlorade staden” i kårtidningen Ergo.
Studentkontrakt vs permanenta kontrakt
De flesta som bor hos Studentstaden är, håll i er nu, studenter. Som student förväntas man plocka ett visst antal högskolepoäng varje termin. När man avslutat sina studier blir man också av med kontraktet. Men det finns också vissa som har tillsvidarekontrakt och därför varken behöver studera heltid eller flytta ut inom en viss tidsperiod. I de flesta fall rör det sig om folk som flyttat in när Studentstaden hade svårt att få hyresgäster. Man hade byggt för många bostäder på kort tid medan flödet av uppsalastudenter minskade. Alltså erbjöd man helt vanliga uppsalabor att flytta in i studentlägenheter runt om i stan. Eftersom bostäderna ofta är välplanerade och ligger hyftas centralt har många valt att bo kvar – länge. När kårtidningen Ergo senast skrev om boende med tillsvidarekontrakt år 2005 rörde det sig om 400 kontrakt, knappt 10 % av Studentstadens bostäder. En liten del av dessa hyresgäster har också fått kontrakt via socialtjänsten. Hur många som har tillsvidarekontrakt idag är svårt att avgöra.
Om du vill läsa mer om tillsvidarekontrakten och hur de kom till kan du även här hitta ett reportage i kårens tidning Ergo.
