ud-din.se | omarevangeliet

”Vid den tiden sade Jesus: ”Jag prisar dig, fader, himlens och jordens herre, för att du har dolt detta för de lärda och kloka och uppenbarat det för dem som är som barn. Ja, fader, så har du bestämt. Allt har min fader anförtrott åt mig. Och ingen känner Sonen, utom Fadern, och ingen känner Fadern, utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för.” Matt 11:25-27

För en tid sedan fick jag ett brev från en gammal bekant. Hon hade funderat länge och skrev till mig, eftersom jag pluggar till präst. Det hon skrev kan jag inte återge i detalj men jag kan måla konturerna.

Min vän har upplevt en tuff tid, en vandring på livets skuggsida. Nu har hon det bättre men längtar ändå efter mer. Inte mer i materiella hänseenden men rent andligt. Och här börjar det svåra. För, hur berättar man för någon annan om hur man hittar Gud?

Hammarskjöld var en av de första jag kom att tänka på. För vem har som han beskrivit människans sökande efter mening, utan att skrika JESUS. Jag tänkte att det kanske vore en tilltalande approach, ett första steg. Så ångrade jag mig ändå och tänkte att en människa som desperat söker sig till kyrkan förmodligen vill ha konkret vägledning. Lite kött på benen tack.

Så, jag funderar på att skicka en Bibel eller kansken en psalmbok. Eller leta upp en kyrka i närheten att hänvisa till. Allt det där är säkert utmärkt. Men rädslan är att stöta bort, att skicka vidare en sökare, som någon som ringt till fel anknytning och hamnat i en televäxel.

Därför skriver jag det här. Som ett eget rop på hjälp. För jag vet att jag är omgiven av bedjande & tänkande individer. Vad tänker ni? Hur skulle ni vilja besvara ett sånt brev?