ud-din.se | omarevangeliet

Få kan ha missat lanseringen av slagkraftiga krogfenomenet The Game. Sedan jag själv hittat ett billigt ex på svenska har studierna blivit lidande. På mindre än en vecka har jag slukat mer än hälften av detta tidsdokument över manlig lust (kvinna läs: längtan efter närhet).

Med sinnet inställt på en regelrätt handbok i romanformat är tomheten stor när råden lyser med sin frånvaro. Bristen på listor kompenserar istället författaren Neil Strauss istället med humor – både svart och klockren. Språket är likaså reducerat att passa den gemene Rolling Stone-läsaren. Spelet är rått och boken formas efter detta. Någonstans inser Style, som Neil kallar sig i romanen, att effektiv raggning ändå inte är ”den stora lösningen”. Sex leder inte alltid vidare…

Trots att jag själv är celibatist finner jag Spelet vara högintressant. Främst gillar jag boken för att den så totalt motsäger min bild av tjejer åtminstoner nordiska tjejer. Författaren verkar med flit (eller mot bättre vetande) vilja förenkla det kvinnliga så att det blir förståeligt för manliga läsare. Mest av allt gillar jag den råa tonen som ger romanen dess litterära ”Sitz im Leben”. Detta är inte en bok som går att ta på allvar.

– Intresserad av 450 sidor grabbig krogkunskap? Läs The Game/Spelet. Så länge du inte tar något på allvar lär det bli en hysterisk läsupplevelse. Lite Fredrik Virtanen på nåt sätt.