Gud är ett verb

KG Hammar

Det var en märkbart avslappnad ärkebiskop som besökte Mångfaldssymposiet i Vårby Gårds kyrka för att föreläsa om ”Gudstjänst, Gudstro och gränsöverskridande.” Jämförande gnabbet mellan kyrkofamiljerna som uttryck för ”syskonkärlek” lockade KG Hammar till skratt som lättade upp den teoretiska utläggningen.

Utifrån Emmausvandringen och mantrat ”Gud är ett verb” vävdes en tydlig teologisk bild fram. För om Gud är ett verb, visar vi vår tro tydligast genom att handla. Om vi sedan samarbetat med muslimer eller katoliker spelar roll. Huvudsaken är att vi handlar utifrån vår tro på Kristus. Gör vi Guds verk vandrar Gud osynligt med oss – som Jesus vandrade med lärjungarna på väg till Emmaus.

Ärkebiskopen talade också om gudstjänstens språk som något som beskriver en tidigare erfarenhet. En förnimmelse av Gud kan inte uttryckas före den har upplevts. Därav svårigheten att formulera en tro i ord utan tidigare .

På samma sätt blir också det gemensamma språket i gudstjänsten både kollektivt och personligt. Trosbekännelsen är visserligen gemensam till språket men de associationer vi gör är alltid grundade på vår personliga tro.

I en tid av vinstdrivande näringar hade också ärkebiskopen formulerat ett koncept för praktisk andlig vinning – filioquevinst. Genom att helt enkelt spinna vidare utifrån den teologiska stötestenen om den helige Ande utgår enbart från Fadern eller också Sonen (vilket vi protestanter tror) har KG Hammar formulerat en slags lösning. Om Anden också utgår från Sonen finns han nämligen i var och en som tror.

Ärkebiskopens utmaning till församlingen blev alltså att söka se den heligen Ande i varje människa. Detta – att Anden utgår både från Fadern och Sonen (lat. filioque) kallade han alltså för vinsten i sammanhanget. En slags andlig bonus.

Posted in Kyrkligt, Urklipp at april 21st, 2006. Trackback URI: trackback

No Responses to “Gud är ett verb”

Leave a Reply

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>